Så tänker du: vilka fyra mått avgör valet?
Börja med stocklängden. En klyv som tar 52 cm sväljer aldrig en 60-centimeterskubbe, hur stark hydrauliken än är. Omkapning låter som ett litet besvär medan du står i butiken, men det är en hel extra arbetsgång med sågen när släpet redan är fullt av för lång ved.
Ta sedan diametern på den grövsta kubben i högen, för det är den som avgör om maskinen räcker. En björkcylinder på 30 × 50 cm rymmer runt 0,035 fastkubikmeter och väger 14–18 kg torr. Ska hundratals sådana bitar upp på en liggande bädd väger arbetsställning och lyfthöjd lika tungt i valet som klyvkraften.
Det tredje måttet är elen där du arbetar. En motor på 2,2 kW motsvarar ungefär 9,6 A när effekten delas med spänningen. På en 10 A-grupp finns nästan ingen marginal kvar för en annan last, medan den starkare grupp som huvudvalet kräver ger motorn utrymme att arbeta. Är uttaget gammalt eller gruppen oklar tar du dit en elektriker innan maskinen står vid vedhögen.
Sist kommer tiden per bit, och den mäts inte i kolvens hastighet. Lastning, vridning av den halvkluvna kubben, retur, stapling och andhämtning slukar mer tid än själva pressningen. Multiplicera antalet kubbar med tiden för pressen fram, returen och dina egna handgrepp. Då ser du svart på vitt om ett arbetsbord eller en snabbare retur betalar sig i din vedbod.
Vill du ta avvägningen mellan mått, arbetsläge och driftform steg för steg finns hela ordningen i köpguiden för att välja vedklyv. Har du redan måtten klara går du raka vägen till bästa vedklyven för olika behov.